Presentation av
B.A.R.N.s grundare
"Som familjehemsmamma hjälpte jag ett barn. Nu hjälper jag många barn".
Susanne Säfström-Markebjer grundade B.A.R.N. sommaren 2020. Som familjehemsmamma märkte hon att socialtjänsten saknade kompetens i många avseenden och att de inte tog in sakkunniga som hade kompetens där de själva saknade det, exempelvis psykologer eller läkare. Det drabbade barnet som var familjehemsplacerat hos Susanne och hennes make Daniel Säfström. Det slutade med ett sammanbrott (vill du se och läsa mer om fallet, googla Operation Rädda Keyan). Första debattartikeln Susanne och hennes make skrev, "Socialtjänsten förstår inte att de inte förstår; i kölvattnet av lilla Hjärtat och andra utsatta barn" fick en del uppmärksamhet. En barnrättsaktivist hörde av sig och sa att Susanne borde starta en Facebookgrupp och då startades B.A.R.N. och senare Inte 1 barn till.
Susanne har varit kontaktfamilj, familjehem och jourhem, hon har varit och är fortfarande aktiv inom politiken bland annat som ledamot i en socialnämnd, hon är styrelseledamot i en kvinno- och tjejjour, hon arbetar som skolkurator i en f-9-skola och driver sitt bolag Councelling by Markebjer AB där hon erbjuder samtalsterapi, föräldracoachning och mindfulness. Susanne har en fil. kand. i psykologi, är KBT-samtalsterapeut och föräldracoach enligt Attachment & Biobehavioral Catch-up (ABC) samt mindfulnessinstruktör. Susanne är utbildad gruppledare för den generella föräldrautbildningen ABC Barn (Alla barn i centrum). Susanne älskar djur och natur och är utbildad Dog Listener.
Susanne har hela tiden varit mån om att hålla en tydlig linje i B.A.R.N. för att få till stånd en förändring av socialtjänsten: Kampen skall utkämpas med sakliga argument som har stöd i rapporter från kontrollmyndigheter och andra institutioner och forskning samt genom vittnesskildringar från drabbade barn, unga, unga vuxna, föräldrar, anhöriga och familjehem.
I Sverige är det ofta förknippat med ett stigma att ha kontakt med socialtjänsten, och särskilt om du är ett "socbarn" (som en del av de unga Susanne har kontakt med kallar sig själva), har fått barn omhändertagna eller omplacerade, och det ville hon ändra. Så hon startade B.A.R.N. självhjälpsgrupp för drabbade föräldrar och familjehem, en onlinegrupp, som har varit igång sedan 2020. Alltsedan start har Susanne tillsett att B.A.R.N. bedrivit kampanjer för barn i samhällsvård, så att deras röster och önskningar hörs och får gehör, men har också varit mycket aktiv i att stötta barn och unga i kontakten med myndigheter, exempelvis socialtjänsten och vården. Syftet med båda grupperna är att ingjuta hopp, erbjuda gemenskap, stöd och hjälp, bilda och utbilda, samla människor som har varit eller är med om liknande upplevelser, frigöra personernas egna resurser och visa på konstruktiva vägar för att få till en förändring.
Susanne är bekymrad över hur [insyns]skyddad socialtjänsten är: Ingen har riktig insyn på grund av sekretessen och socialsekreterare får inga konsekvenser vid tjänstefel. Maktdelningen mellan barn och unga i samhällsvård och deras föräldrar (eller familjehem) är mycket skev. Dessa förutsättningar i kombination med makt, myndighetsutövning, kan få förödande konsekvenser för enskilda medborgare. Om makten utövas felaktigt är det i princip omöjligt för den enskilde att få upprättelse. Uppklaringsgraden vid tjänstefel är 0.0017% (BRÅ, 2024) och kan liknas vid den vid cykelstölder. Det är nästintill riskfritt att begå tjänstefel i Sverige - och tjänstemannaansvaret är borttaget.
Susanne, som själv är ledamot i en socialnämnd, har insyn i hur novisa fritidspolitiker behöver lita på socialsekreterares utredningar. Under åren har Susanne via B.A.R.N. tagit del av otalet undermåliga utredningar som klubbats igenom, exempelvis vid LVU. Utredningen ligger till grund för besluten domstolen tar. Och eftersom en dom aldrig är bättre än dess underlag, är det fundamentalt viktigt att få socialnämnders ledamöter att kritiskt granska underlagen som socialtjänsten tillhandahåller. Men hur skall de kunna göra det utan att själva besitta kunskapen? Då föddes idén att ta fram B.A.R.N. checklista. Den kan ses som ett stöd för socialnämnders ledamöter när de skall fatta beslut som exempelvis handlar om LVU, och skickats till samtliga socialnämnder i hela Sverige.
Något Susanne är särskilt stolt över är B.A.R.N.-snack, en podd, där intressanta gäster bjuds in och pratar om ämnen kopplade till olika områden kopplade till samhällets utsatta barn. Under åren har Susanne samtalat med forskare, advokater, socionomer, politiker - och drabbade. Varje avsnitt finns på föreningens Youtubekanal och på Spotify.
Under fem år har Susanne lagt ned mycket ideellt arbete på att driva B.A.R.N., hjälpa barn, unga, unga vuxna, föräldrar, anhöriga och familjehem, men också på att bilda opinion på olika vis. När B.A.R.N. bildades var det många som reagerade på att ordet 'rättssäkerhet' fanns med i namnet, eftersom det kunde uppfattas lite 'rättshaveristiskt'. Idag pratas det vitt och brett om rättssäkerhet inom socialtjänsten. Susannes mål är än idag att
inte 1 barn till skall drabbas på grund av brister inom socialtjänsten. På Tiktok har föreningens hashtag #inte1barntill över 6 miljoner visningar.
Kampen fortsätter för #inte1barntill